Drömmar

Drömmar kan vara helt fantastiska! Drömmar kan vara så att man aldrig vill att dom ska ta slut... eller.. så vill man aldrig drömma dom igen! Det sägs ju att om man berättar vad man drömt så drömmer man inte det igen, det är inte sant, det har jag provat! Det sägs även att om man drömmer samma dröm 3 nätter i rad så kommer det att slå in, det stämmer inte heller. Sanndrömmar.. hmm.. finns dom? Kanske, men man vet ju faktiskt inte om det är en sanndröm förrän det faktiskt händer. Så vad är meningen med sanndrömmar egentligen? Ja, jag vet... övertänkaren kopplades på igen :)

Helgen har passerat och i morgon är det måndag igen. Har iallafall lyckats få mitt hår färgat äntligen! Har fått husvagnen på vinterförvar. Phu.. 2 saker avklarade iallafall!

Annars har det varit mycket tankar i helgen. Det har även smittat av sig på nätterna, i drömmarna. Som sagt tidigare är jag ganska vilsen just nu. Känner inte riktigt igen mig själv. Det har varit mycket känslor, tankar om hopp, förtvivlan och framtiden. Ja, framtiden.. man vet aldrig hur det kommer bli. Kanske är lika bra att inte veta hur framtiden kommer att se ut. Vore kanske ganska tråkigt, att veta allt som kommer runt hörnet...

Man gör olika val i livet så är det. En del är väldigt bra val, en del mindre bra. Men det är ens egna val, det är inte någon annan som väljer åt dig. Sen finns det alltid faktorer som spelar in, men valet är till sist ditt. Men det är inte lätt att ta beslut jämt. Ibland måste det grubblas, snurras och drömmas osv. Kalla mig gärna övertänkare men sån är jag! :)

En lärare sa en gång till mig, det finns inga måsten. Joho, svarade jag. Nej - det finns inga måsten MEN det blir konsekvenser av ditt handlande svarade läraren. Hmm.. det har jag tänkt på och det är ju faktiskt sant. Det finns inga måsten, man har alltid ett val. Tex om jag säger jag måste gå och jobba i morgon - nä, det måste inte jag men jag får ta konsekvensen av att inte göra det tex förlorad inkomst, ogiltig frånvaro. Men valet är ändå fritt! :)

Så jag har bestämt att jag ska lägga alla "måste göra" saker åt sidan ett tag. Jag tittar på konsekvenserna och sen bestämmer jag mig för om jag "måste" göra det eller inte, smart va?! :)

En del händelser i helgen har iallafall fått mig att bli lite lugnare och mer rofylld i sinnet :) Sånt är bra!


Fridens!

Jösses...

... vilka dagar!
Tisdagmorgon vaknade jag och såg verkligen fram emot 2 planeringsdagar på Wiks slott. Underbara Wiks slott, underbar miljö och god mat, 2 dagar med kollegorna där vi verkligen hinner prata och umgås!

Hoppade i bilen och iväg.. hmm.. bromsarna, just ja. Har varit dags att byta bromsarna på min bil i ja, typ flera, flera och flera veckor. Men det har inte blivit gjort. Nu tyckte ju min lilla bil att det inte var roligt längre. Den mer eller mindre skrek åt mig att "jag vill till verkstaden, jag tänker inte åka till Wik!" Ups! Vad gör jag nu då? Shit, jag vågade helt enkelt inte ta bilen ända ut till Wik. Ok, ringde pappa och fick låna hans bil. Great, men vad skulle jag göra med min bil? In till bilverkstaden (var ganska nervös under bilfärden då bilen protesterade ganska rejält). Satte på mitt bästa, sötaste, bedjande leende och javisst! Han tog in bilen! Skönt, nu var lilla bilen på verkstad. Tog pappas bil och styrde iväg mot Wik. Kollegorna skulle jag möta upp längst vägen.. hmm.. eller hur var det nu?! Ha haha, efter att jag trott att jag tappat bort dom stannade jag vid vägkanten och ringde. Svaret blev "vi svängde in mot Hammarskog" Mähhhh... varför gjorde ni det?! Öhhh, skulle vi inte det? Nej!! absolut inte.. Ok, efter lite tricks så kom vi iallafall fram till Wik. Där serverades det frukost och efter frukosten var det ju givetvis kaffe och ciggarett på slottstrappen. Det var då det hände..

Det som inte får hända! En kollega kom ut och gick ner för trappen. Väl nere trampade hon snett på kullerstenarna och ramlade. Ett vrål skar genom luften... Sen såg vi foten... hennes vänsterfot var vriden åt helt fel håll!! Herre jävlar! Hon har brutit foten. Ett tumult utspelades, som tur var så hade vi ju ett helt gäng med doktorer med oss. Ambulans tillkallades, kollegan pumpades full med morfin, fick en hästdos så hon slocknade ett litet tag så att ambulanskillarna kunde dra foten i rätt läge. Sen så bar det av mot akademiska. Lite spännande var det ju att få åka ambulans, många knappar har dom i förarhytten :) Trevliga ambulanskillar som tog väl hand om oss. Så tisdagen tillbringades på ortopeden. Men det gick som på räls! Allt klaffade, röntgen, tillbaka till akuten, upp på röntgen igen, tillbaka till akuten. Det var som vi hade befarat, benbrott som behövde operation.  Efter att kollegan fått plats på avdelning och hennes anhöriga var på väg blev jag hämtad av ytterligare kollega för att fortsätta kvällen ute på Wik. Kände mig ganska mosig och "slut" efter dagen så kvällen blev inte så festlig.. tidigt i säng.

Idag har vi fått lite mer information om psykiatrins hus som vi snart kommer flytta till. Kommer bli kanonbra! Härligt med ett helt nytt hus! Men det är mycket som måste klaffa och många saker som måste ordnas för en säker flytt. Men spännande är det :)

Efter avslut på Wik så var det dags att åka och hämta lilla bilen. Suck... en väldigt dyr historia men jag är fullt medveten om att jag får skylla mig själv. Bromsarna skulle ha bytts för lääängesen! Men nu fick jag bita i det sura äpplet och glatt betala... så den här månaden blir det inte så många "utsvävningar". Hade ju underlättat om jag fått tillbaka mina pengar som jag lånat ut men, men, de får jag nog bara släppa. Sätta dom på det sk "blåstkontot". Men det är som det är.

Sen blev det en tur upp till akademiska igen. Den här gången för att hälsa på mams. Känns jobbigt att se henne i sjukhussäng. Men ändå känns det bra också, nu får hon ordentlig hjälp och nu får det ta den tid det tar tills hon blir bra.

Blev idag varse om att fler än jag har samma uppfattning om vissa saker. Känns bra att veta att jag inte är ensam i vissa kapitel, det är nog inte jag som är helt dum i huvudet. Det lättar sinnesstämningen lite faktiskt :) När man minst anar det så ljusnar saker och ting...

Kvällen har tillbringats uppkrupen i soffan med lilltrollet, mys! Men nu är det dags att säga godnatt tror jag, har som sagt varit många omtumlande händelser både på gott och ont under dessa dagar.

Fridens!

Den här låten går väldigt ofta här hemma...

Kort och gott...

... har helgen varit riktigt trevlig. Fredagen var mest en mysig hemmakväll med lilltrollet och i lördags så var det ett kärt återseende med goda vänner! Vet inte vem som tyckte det var mysigast, jag eller lilltrollet. :) Men det blev mycket prat, vi har ju inte setts på evigheter! Eller nää, inte evigheter men det känns nästan så. Det är så skönt med sådana vänner, det spelar inte någon roll att det går en lång tid mellan träffarna för när man väl ses så är allt som "vanligt" iallafall. Är så glad att vi fick "till" en helg som vi båda kunde iallafall.

I morgon bär det av på planeringsdagar med jobbet, ska bli roligt. Ett litet break i vardagen, det behöver vi nog alla. Får se om vi hittar några spöken på kvällskvisten.. hehheheh..

Jag har tyvärr fått tillbaka min glömska. Hmm.. det är inte bra! Glömmer saker stup i kvarten, minns inte varför jag skulle göra vissa saker osv... det är nog dags att dra i handbromsen lite nu ;)

Efter en veckas oro så har nu min mams blivit inlagd på sjukhuset. Känns faktiskt skönt, nu hittar dom förhoppningsvis vad det är för fel. Hade inte känts bra att åka iväg på planeringsdagar med vetskapen att hon är hemma och mår riktigt dåligt. Nu kan det ju bara bli bättre! Syrgas och dropp är grejer det! Var och hälsade på henne idag och hon såg inte så mycket piggare ut men hon kände sig lite bättre iallafall, vilket är skönt!

Nä, nu är det polkagrisglass beställd så jag lär ju gå ut i köket och fixa lite! :)

Fridens!

Kloka beslut...

... måste vara väl "klartänkta" :) Det jag menar med det är ju att innan man fattar ett beslut, som kommer att påverka ens liv för en lång tid framöver måste vara riktigt genomtänkta och allt måste kännas rätt. Då jag är en riktig "övertänkare" så vänder jag ut och in på beslut mååånga gånger! Har länge känt att lusten, suget har funnits där... MEN! Beslutet är inte lätt att fatta, eller jo, egentligen är det ju det men det blir konsekvenser av  beslutet både bra och dåligt, frågan är vad som överväger mest. Just nu så känns det som att "bra-sidan" håller på att vinna :)

Nu undrar ni ju säkert vad jag babblar om! :) Tror att jag kanske har hittat den med stort H! Men har jag tiden, ekonomin och allt som krävs för att det ska funka? Det är det som ställer till det. Tiden, jo, den har jag nu. Ekonomin? Jodå, det skulle funka. Visserligen blir jag mer bunden men vad gör det? Hur mycket utsvävningar gör jag? Får ta en diskussion med mina vänner och se om vi kan hjälpas åt så går det nog. Pratade med lilltrollet om det, hennes svar kom direkt... JAAAA!!! Hahahah, hade i och för sig inte förväntat mig ett annat svar från henne :)
Så jag får ta och lyfta telefonen och ringa och åka och hälsa på HÄSTEN med förhoppningsvis stort H! Sen får vi se, kanske blir jag hästägare igen :) Känns som en väldigt bra ide just nu, jag skulle verkligen behöva den avkopplingen, harmonin och enorma lycka som hästägarbiten ger mig... men det finns mycket som behöver klaffa förståss. Återkommer om hur det blir, men sugen är jag!

I torsdag så blev jag "meddragen" av mina kära vänner till Grönan, Takida stod på scen. Åhh, vad jag är glad att jag blev "medsliten" på detta! Hade en superkväll med många skratt, tårar och underbar musik! Åkte tom karusell! Man blir som barn på nytt när man kommer upp i en karusell, det bubblar i magen, pirrar i kroppen och man har den där iiiihhhhiii känslan!
Stockholm är verkligen underbart när solen skinner vilket den gjorde i torsdags!

Det har varit en tuff vecka... på många plan. Något jag trodde och hoppades på så starkt visade sig inte alls vara det jag hoppats och trott på. Saker och ting ses på olika sätt och vis olika, det är så. Det finns alltid minst två sätt att se saker. Har varit otroligt ledsen, knäckt och har pendlat mellan hopp och förtvivlan. Men nu är det som det är, ibland måste man bara se det som det är och släppa taget. Nu gäller det att blicka framåt och se sånt som jag faktiskt kan göra något åt i mitt liv.

Fridens!

Att vara stark

Att vara stark är

att se livet som det är

att acceptera dess kraft

och ta del av det

att falla till botten,

slå sig hårt och komma igen.

Att vara stark är

att våga hoppas

när ens tro är som svagast.

Att vara stark är

att se ett ljus i mörkret

och alltid kämpa för att nå dit.

Lite ordning...

... får det ju faktiskt vara. Sagt och gjort jag tog mig en sväng med dammsugaren här hemma, det var välbehövligt. Plockat undan, fixat, städat, tvättat.. phu.. men nu är det gjort. Det går faktiskt ganska fort när man väl tar tag i det även om det känns som att allt går i slowmotion för dagen.

Fick en impuls idag (efter att i veckor slitit med att försöka borsta ut mitt hår) att jag vill och behöver klippa mig. Och såsom jag är ska det inte planeras utan får jag för mig att klippa mig så, ja, då ska det ske NU. Tur för mig att jag har en vän som jobbar som frisör och hon hade en lucka ikväll! Så nu är jag nyklippt och kan borsta håret utan att det tar tvärstopp. Skönt!

Hade vänner på fika, diskussioner om hur humöret kan svänga upp och ner. Men det tillhör väl livet? Nja, till viss del kan jag hålla med om det men det kan ju få vara lite mer rättvist. Vissa drabbas skithårt och vissa verkar gå genom livet med ett leende. Konstigt, vissa stackare verkar drabbas av all skit och vissa får åka gräddfil. Hmm, men såna diskussioner brukar vi ha, både högt och lågt.

Men som en lite underbar filur en gång sa; "allting blir bra, det tar bara lite olika lång tid". Så är det nog, jag hoppas det iallafall, för i den här känslan vill jag inte stanna särskilt länge.

Nu får det bli soffläge och kika lite på "Danspalatset Playa del Sol" så jag kanske får skratta lite.

Fridens!

Livet...

... är inte lätt emellanåt. Är inne i en rejäl svacka och känner att det bara en en spiral som pekar neråt just nu. Olika omständigheter har gjort att jag fått en rejäl "törn" och är nog ganska svajig för tillfället. Men tackar gudarna för mina vänner! Som alltid finns där och kommer med uppmuntrande ord och roliga påhitt. Och jag vet att jag absolut inte är världens roligaste just nu.. trögare än trögast! Men ändå finns ni, alltid!

Torsdagskvällen kommer bli en kväll att minnas tack vare mina underbara vänner!

Tänder ett ljus och minns...

Minns alla fina, roliga och tokiga minnen av dig. Otroligt vad tiden går fort, det har gått 6 år. Det sägs att tiden läker alla sår, det är inte sant. Smärtan och saknaden finns fortfarande kvar och kommer alltid att göra så. Men de underbara minnen jag har blir ljusare och vinner lite mer och mer över smärtan.

 

Så ofta går jag här och tänker på

min tid med dig och vad jag hade då

Hur kan den evighet vi levde i

så fort få gå förbi

Jag känner ännu värmen

från Din hand och minns

de blickar som vi gav varann

Du var för mig den som jag trodde på

En vän jag älskar så

 

 

Du fattas min lillebror... idag, i morgon och alla andra dagar!

 

 

 

 

 



Ryggskott...

..igen! Hade ryggskott i våras, det var en mardröm!! Hade känning av ryggen igår men inte så farligt. Men igår kväll hände det, det som inte får hända! Böjde mig ner, sen när jag rätade ut ryggen igen.. Bang! Nej, nej, nej.. inte nu igen! Men jo, visst smärtan kom som ett brev på posten. Men till min lättnad inte alls lika intensiv och fruktansvärd som i våras. Men nu blir det till att stoppa i sig värktabletter igen och hoppas på att det går över fort! Vägrar gå igenom samma skit som jag gjorde i våras. Att mina nära och kära ens stod ut med mig då är helt otroligt! Gnällig kärring... ;)

Men just nu känns det ganska ok, det gör ont men det är inte outhärdligt. Skönt. Håller tummarna för att det går över fort bara.

Pratade med syster yster vännen idag. Hon har det tufft. Känns så otroligt jobbigt med maktlösheten. Ni vet den man känner när någon i din närhet mår dåligt, man vill hjälpa till men kan inte göra något. Bara finnas där, alltid! Maktlösheten är för jävlig! Skulle så gärna vilja ta fram trollspöt och "swisch" så är allt ordnat, allt är bra och inga bekymmer.. men så lätt är det ju inte, tyvärr. Ska livet verkligen vara som en bergodalbana? Jämt? Nja, lite upp och ner ska det väl gå men inte hela tiden? inte undra på att man blir åksjuk! Just när man tror att "lugnet" lagt sig så stormar det till igen... gäller att vara beredd för det går fort emellanåt! Har faktiskt tänkt på det, vissa verkar leva ett lugnt och behagligt liv.. det mesta går som det ska och de lyckas bra i livet. Medans andra däremot får utstå helvete, på helvete och åter helvete! Var är rättvisan i det? Visst, det som inte dödar gör dig starkare. Men! Hur mycket ska vissa personer behöva ta? Kan väl vara lite mer spridning på det. Det sägs att man kommer ur sitt helvete starkare och att det alltid kommer något gott ur det.. nja, vet inte riktigt om jag tror på det men jag hoppas verkligen det.

Jag vet var jag har mina vänner och mina vänner betyder oerhört mycket för mig. Vet vilka som står vid min sida när det stormar som mest och dom vet att jag står beredd bredvid dom när stormen river i deras liv!

 

Thats what friends are for!

1 september

 

Tiden går fort men minnet av de som vi saknar finns alltid kvar. Idag är en sån dag, jag vet att det är många med mig som saknar ju den här personen som mina tankar går till idag! Så... var du än är så hoppas jag att du har det bra!

Övertänkare...

Jag har ju som sagt blivit kallade att vara en sk övertänkare. Det stämmer nog ganska bra. Vet nog ingen som är så "velig" när det gäller att komma till att fatta beslut. I vissa lägen, ja, inga problem. Men i stort ska jag alltid överlägga, tänk om, ifall att... bla, bla, bla.. ÅHHH! Ska det vara så svårt att bestämma sig, antingen eller inte? Tydligt i mitt fall. Jag vill alltid se saker från alla synfält. Om jag gör så, då kan det bli så.. om jag gör si, då kan det bli.. Så håller jag på fram och tillbaka. Tröttsamt? Ja, emellanåt kan jag bli rätt trött på mig själv att jag alltid ska vrida saker ut och in om och om igen. Varför inte bara bestämma sig och hoppa rakt in? Nä... inte jag inte.

Nu är den stora frågan bilbyte. Jag älskar min lilla bil, den är billig i drift och försäkring. Tuffar och går i alla väder meeeen... Skulle ju samtidigt behöva en lite större bil, tryggare bil (ur tex krocksynpunkt) och ffa så vill jag ha dragkrok! Underlättare så mycket. Sen ska man ju hitta "drömbilen" helst hahahha. Det känns lite som att köpa grisen i säcken, man vet vad man har men man vet aldrig vad man får. Hmm, så är det ju med allt egentligen. Man saknar inte kossan förrän båset är tomt var det en klok person som sa. Det stämmer!

Är nog ganska splittrad i min lilla hjärna överlag för dagen. Det är många tankar, känslor mm som snurrar runt, runt, runt. Ju mer som kommer in, desto mindre kommer ut. Måste nog ta mig en funderare över mitt liv - min verklighet. I stort.

Men något jag har levt efter i många år är att säger (eller rättare sagt) skriker hjärtat JAAA! Så ta beslutet och hoppa! :)

Nåväl, dags att ta tag i dagen. Bilstädning står på schemat :)

Fridens!