måndag 26 november 2012

Snö på intågande...

... eller? Om man ska tro vädret så, tja, nog kommer det förhoppningsvis snö snart! Brukar inte längta efter snön men nu gör jag verkligen det! Är så trött på det här trista, gråa och disiga vädret. Hallå! Det är ju liksom första advent i helgen! Då hoppas jag verkligen att snön har kommit så vi får lite julkänsla då vi ska byta gardiner och baka lussebullar :) Sen måste vi även hinna med lite vanligt bullbak också, prinsessan fyller ju snart 7 år! Och då ska det vara vanliga bullar. Det är något vi varit noga med under hela hennes uppväxt, även om det är nära lucia så är det ju faktiskt hennes födelsedag och då SKA det vara riktiga bullar.

I helgen satt vi och tittade på resor... åhhh, vad mysigt! Vill verkligen åka! Det var inte farligt dyrt heller, runt 1000 lappen för 3 nätter i London inkl flyg. Helt överkomligt! Så förhoppningsvis så kommer vi iväg i slutet av januari... lovely! Ikväll ringde dock godingen och hade hittat en resa till Rom... så vem vet, London eller Rom. Ähh, det kvittar ju faktiskt. Men jag är ganska inställd på London.. hahahah.. så det blir nog London ;) Men man kan ju faktiskt vara romantisk i London också ;)

Annars har helgen varit lugn. En tur till Eckerö igår med vännerna. Riktigt trevligt! Dock var ju inte riktigt min mage inställd på mat och definitivt inte julmat! Så lite magknip fick jag på köpet. Men det var det värt. Hade förresten månadsvägningen i fredags, resultatet blev till belåtenhet, - 10kg på 4 veckor! Som ni säkert förstår var jag nöjd med det. Men nu är det dags att äta igen... suck.. det har faktiskt varit ganska bekvämt att köra med påsar. Men det är ju klart att det är ju trevligare för omgivningen om jag också äter när vi väl sitter vid middagsbordet. Och nu är ju snart julen här så det blir nog bra.

Nä, dags att hoppa i säng tror jag. Har varit supertrött hela kvällen men ändå inte hittat vägen till sängen... hmm.. men jag ska göra ett nytt försök nu.. tror jag :)

Fridens!

tisdag 20 november 2012

Plumpa kommentarer...

Lillskruttan är genomförkyld, ögonen rinner och är allmänt ur form. Konstaterade dock igår när jag skulle anmäla vård av barn på försäkringskassan att sist jag vabbade var faktiskt i början av mars! Så peppar, peppar, hon har verkligen fått vara frisk det här året :) Nu hoppas vi förstås att det är sista svängen för i år. Så det är ju faktiskt inte så mycket att gnälla över. I och för sig har hon ju varit hängig dagvis men det har ju löst sig med hjälp av vänner, mormor och kompdagar :) Så nu är det slut på sjukstuga för i år PUNKTUM!

Plumpa kommentarer finns det gott om! :) Men det är skönt att jag är definitivt inte ensam om dom. Känns skönt att jag inte behöver tänka mig för innan jag säger något, saker missuppfattas inte, jag kan faktiskt säga vad jag faktiskt tycker och ibland sägs dom lite tokigt :) Men jag blir inte straffad för det utan jag får en rak fråga direkt "hur menar du nu?!" ;) Det är ju inte lätt när man vill säga massor och den lilla hjärnan inte hinner med att rannsaka orden innan dom kommer ut hahahaha... men det bjuder ofta till ett skratt eller rent av ett asgarv! Men det bjuder jag på!

Fan vad jag mår bra!!
Vet inte riktigt varför jag känner som jag gör men känner en harmoni som jag inte känt på väldigt länge. Jag bara "är". Det är en skön känsla! Men lite oro i maggropen har jag, nu när det är dags att lämna "påsarnas värld" och kliva in i verkligheten igen. Men det ska nog gå bra, har verkligen bra stöttning den här gången. Känns faktiskt inte lika "läskigt" längre.. har nog intalat mig själv att DET KOMMER GÅ BRA! Och det är ju klart det gör! (positivt tänkande)

Läste igenom min blogg häromdagen, hahahaaa... det är verkligen både högt och lågt. Jag låter tankarna flöda fritt, skriver det som känns för dagen och hur min verklighet ser ut, just den dagen i den stunden. Men lite snurrigt blir det ju men det är nog lite så jag är också :)

Nu hoppas jag att lillskruttan kryar på sig snabbt, jag vill tillbaka till jobbet :) Sen är det ju en fördel om hon är frisk när hon åker till sin pappa på fredag i och med att hon har en liten lillebror där hemma som inte skulle må så bra av att bli genomförkyld. Själv ser jag fram emot en MYS-helg! Längtar! Sen på söndag så avrundas helgen med en liten kryssning med Eckerölinjen :) Ska bli trevligt!

Herre Gud vad tiden går fort! Snart första advent, skruttans födelsedag, lucia, jul och nyår. Sen börjar det om igen... Men under tiden tänker jag ha roligt, mysigt och det kommer säkert bli ett spännande år 2013.

Denna fick jag skickad till mig, är det konstigt att man blir glad? :)


 
Fridens!
 


lördag 17 november 2012

Ibland känns det bara...

.. som att livet går som det ska. Det är en ganska härlig känsla, eller det är ju faktiskt fantastiskt! Att gå med en harmoni i kroppen och allt verkar flyta på som det ska. Inte mer och inte mindre... lagom liksom. Lagom, jag tycker att det är ett bra ord. Jag vet att det är många som irriterar sig på just orden "lagom". Men det gör inte jag, jag tycker om det. Och det är nog lite så mitt liv känns just nu.. lagom.. :) Hoppas att mitt liv håller sig så nu, är så trött på bergodalbanan.

Hade bestämt mig för att kratta löv, byta däck, byta rum etc idag men har inte gjort något vettigt alls! Ont i kroppen, trött, seg och allmänt ur form. Men det gör inget, det är ju en dag i morgon med. Och det är ju så, löven kommer bli krattade, däcken kommer bli bytta tids nog :) Så jag har tillbringat dagen i soffan mestadels. Tjejerna har lekt och fixat här hemma. Dom fixade middagen, duktiga tjejer! :) Jag vann dock disken.. hmm.. men först nu ska jag dricka kaffe och surfa runt lite :)

Blir inte mycket mer av detta idag, jag ska återgå till mitt "lagom" liv när mitt soffhäng är slut för idag!

Fridens!

tisdag 13 november 2012

Ett oväntat "besök"

Oj! Här har jag verkligen legat på latsidan när det gäller bloggandet! Skäms! Men det ska bli bättring. Det har hänt mycket under veckorna som gått, både roliga och tråkiga saker. Men jag har äntligen intalat mig själv (och jag tror nog på mig själv också) att vissa saker rår man inte över, det blir som det blir och då får det vara så. Man kan inte slåss för allt, man måste bara acceptera att vissa människor reagerar och väljer att göra saker på sitt sätt. Och inse att hur det än känns så är det okej.

Är inne i en liten svacka just nu gällande dieten. Men det är jag van vid, det går upp och ner men just nu känns det bläää... Men jag kämpar på, skam den som ger sig! :)

Vi var på bio i fredags och såg Hypnotisören. Blev lite besviken över filmen men det beror nog mycket på att jag verkligen gillar boken! Men annars var filmen helt ok. Sen avslutade vi kvällen med rödvin och en hel del diskussioner :) Ja, jag vet! Rödvin och diet går inte ihop! Aja bajaaa.. men va f-n, det var det värt :) Man är ju ruskigt lättpåverkad nu iallafall.

Tillbaka till rubriken, ett oväntat besök. Jag var på seans igår. Har aldrig tidigare varit på något liknande. Men det måste jag säga, det var verkligen fascinerande! Hade ju givetvis hoppats på att få kontakt med lillebror men så blev det inte. Förmodligen för att känslorna är så starka och att det nog inte vore bra att ta det i grupp. Nåväl.. när vi sitter där runt borde säger B plötsligt "det är en hund här". Det pirrade till i mig och mina tankar gick givetvis direkt till Neo. Men jag slog bort tanken med "så kan det ju inte vara". Efter en liten stund känner jag hur jag får en tyngd över fötterna och att något läggs mellan mina fötter... SHIT!! Det är Neo!! Min älskade Neo! Han låg alltid så över mina fötter och körde in huvudet... tårarna brände som eld i ögonen på mig samtidigt som jag var så lycklig!

Sen vände sig B plötsligt mot mig... "jag har ett meddelande till dig". Hjälp tänkte jag.. nu händer det! Men det var inte lillebror, det var en äldre kvinna. Ju mer B berättade ju mer förstod jag att det var min lilla gammelmormor. Jag fick några meddelanden som gick rakt in i hjärtat, det gick inte att ta fel på att det var hon. Lite skrämmande men samtidigt en underbar känsla. Det går nog inte att beskriva för någon som inte upplevt det själv men jag har iallafall bestämt mig för att det här var definitivt inte sista gången jag gick på seans.

När seansen var klar så fikade vi och pratade om det vi upplevt. Vi kom överens om att jag och mamma ska komma själva till B för en seans för bara oss. B sa även att jag har flera runt mig och jag är helt övertygad om att lillebror var närvarande. Men jag var helt enkelt inte mogen för att ta emot honom... inte än.

Så... summa av kardemumma seans är verkligen något jag rekommenderar er mina vänner! En väldigt annorlunda, spännande och helt fascinerande och känslosam upplevelse!

Fridens!