... får det ju faktiskt vara. Sagt och gjort jag tog mig en sväng med dammsugaren här hemma, det var välbehövligt. Plockat undan, fixat, städat, tvättat.. phu.. men nu är det gjort. Det går faktiskt ganska fort när man väl tar tag i det även om det känns som att allt går i slowmotion för dagen.
Fick en impuls idag (efter att i veckor slitit med att försöka borsta ut mitt hår) att jag vill och behöver klippa mig. Och såsom jag är ska det inte planeras utan får jag för mig att klippa mig så, ja, då ska det ske NU. Tur för mig att jag har en vän som jobbar som frisör och hon hade en lucka ikväll! Så nu är jag nyklippt och kan borsta håret utan att det tar tvärstopp. Skönt!
Hade vänner på fika, diskussioner om hur humöret kan svänga upp och ner. Men det tillhör väl livet? Nja, till viss del kan jag hålla med om det men det kan ju få vara lite mer rättvist. Vissa drabbas skithårt och vissa verkar gå genom livet med ett leende. Konstigt, vissa stackare verkar drabbas av all skit och vissa får åka gräddfil. Hmm, men såna diskussioner brukar vi ha, både högt och lågt.
Men som en lite underbar filur en gång sa; "allting blir bra, det tar bara lite olika lång tid". Så är det nog, jag hoppas det iallafall, för i den här känslan vill jag inte stanna särskilt länge.
Nu får det bli soffläge och kika lite på "Danspalatset Playa del Sol" så jag kanske får skratta lite.
... är inte lätt emellanåt. Är inne i en rejäl svacka och känner att det bara en en spiral som pekar neråt just nu. Olika omständigheter har gjort att jag fått en rejäl "törn" och är nog ganska svajig för tillfället. Men tackar gudarna för mina vänner! Som alltid finns där och kommer med uppmuntrande ord och roliga påhitt. Och jag vet att jag absolut inte är världens roligaste just nu.. trögare än trögast! Men ändå finns ni, alltid!
Torsdagskvällen kommer bli en kväll att minnas tack vare mina underbara vänner!
Minns alla fina, roliga och tokiga minnen av dig. Otroligt vad tiden går fort, det har gått 6 år. Det sägs att tiden läker alla sår, det är inte sant. Smärtan och saknaden finns fortfarande kvar och kommer alltid att göra så. Men de underbara minnen jag har blir ljusare och vinner lite mer och mer över smärtan.
Så ofta går jag här och tänker på
min tid med dig och vad jag hade då
Hur kan den evighet vi levde i
så fort få gå förbi
Jag känner ännu värmen
från Din hand och minns
de blickar som vi gav varann
Du var för mig den som jag trodde på
En vän jag älskar så
Du fattas min lillebror... idag, i morgon och alla andra dagar!
..igen! Hade ryggskott i våras, det var en mardröm!! Hade känning av ryggen igår men inte så farligt. Men igår kväll hände det, det som inte får hända! Böjde mig ner, sen när jag rätade ut ryggen igen.. Bang! Nej, nej, nej.. inte nu igen! Men jo, visst smärtan kom som ett brev på posten. Men till min lättnad inte alls lika intensiv och fruktansvärd som i våras. Men nu blir det till att stoppa i sig värktabletter igen och hoppas på att det går över fort! Vägrar gå igenom samma skit som jag gjorde i våras. Att mina nära och kära ens stod ut med mig då är helt otroligt! Gnällig kärring... ;)
Men just nu känns det ganska ok, det gör ont men det är inte outhärdligt. Skönt. Håller tummarna för att det går över fort bara.
Pratade med syster yster vännen idag. Hon har det tufft. Känns så otroligt jobbigt med maktlösheten. Ni vet den man känner när någon i din närhet mår dåligt, man vill hjälpa till men kan inte göra något. Bara finnas där, alltid! Maktlösheten är för jävlig! Skulle så gärna vilja ta fram trollspöt och "swisch" så är allt ordnat, allt är bra och inga bekymmer.. men så lätt är det ju inte, tyvärr. Ska livet verkligen vara som en bergodalbana? Jämt? Nja, lite upp och ner ska det väl gå men inte hela tiden? inte undra på att man blir åksjuk! Just när man tror att "lugnet" lagt sig så stormar det till igen... gäller att vara beredd för det går fort emellanåt! Har faktiskt tänkt på det, vissa verkar leva ett lugnt och behagligt liv.. det mesta går som det ska och de lyckas bra i livet. Medans andra däremot får utstå helvete, på helvete och åter helvete! Var är rättvisan i det? Visst, det som inte dödar gör dig starkare. Men! Hur mycket ska vissa personer behöva ta? Kan väl vara lite mer spridning på det. Det sägs att man kommer ur sitt helvete starkare och att det alltid kommer något gott ur det.. nja, vet inte riktigt om jag tror på det men jag hoppas verkligen det.
Jag vet var jag har mina vänner och mina vänner betyder oerhört mycket för mig. Vet vilka som står vid min sida när det stormar som mest och dom vet att jag står beredd bredvid dom när stormen river i deras liv!
Tiden går fort men minnet av de som vi saknar finns alltid kvar. Idag är en sån dag, jag vet att det är många med mig som saknar ju den här personen som mina tankar går till idag! Så... var du än är så hoppas jag att du har det bra!
Jag har ju som sagt blivit kallade att vara en sk övertänkare. Det stämmer nog ganska bra. Vet nog ingen som är så "velig" när det gäller att komma till att fatta beslut. I vissa lägen, ja, inga problem. Men i stort ska jag alltid överlägga, tänk om, ifall att... bla, bla, bla.. ÅHHH! Ska det vara så svårt att bestämma sig, antingen eller inte? Tydligt i mitt fall. Jag vill alltid se saker från alla synfält. Om jag gör så, då kan det bli så.. om jag gör si, då kan det bli.. Så håller jag på fram och tillbaka. Tröttsamt? Ja, emellanåt kan jag bli rätt trött på mig själv att jag alltid ska vrida saker ut och in om och om igen. Varför inte bara bestämma sig och hoppa rakt in? Nä... inte jag inte.
Nu är den stora frågan bilbyte. Jag älskar min lilla bil, den är billig i drift och försäkring. Tuffar och går i alla väder meeeen... Skulle ju samtidigt behöva en lite större bil, tryggare bil (ur tex krocksynpunkt) och ffa så vill jag ha dragkrok! Underlättare så mycket. Sen ska man ju hitta "drömbilen" helst hahahha. Det känns lite som att köpa grisen i säcken, man vet vad man har men man vet aldrig vad man får. Hmm, så är det ju med allt egentligen. Man saknar inte kossan förrän båset är tomt var det en klok person som sa. Det stämmer!
Är nog ganska splittrad i min lilla hjärna överlag för dagen. Det är många tankar, känslor mm som snurrar runt, runt, runt. Ju mer som kommer in, desto mindre kommer ut. Måste nog ta mig en funderare över mitt liv - min verklighet. I stort.
Men något jag har levt efter i många år är att säger (eller rättare sagt) skriker hjärtat JAAA! Så ta beslutet och hoppa! :)
Nåväl, dags att ta tag i dagen. Bilstädning står på schemat :)
