Tiden rusar iväg!

Känns som om jag inte hinner med någonting just nu men egentligen så hinner jag ju med massor! Vi har haft kalas x 2, träffat vänner, fixat och donat hemma. Men i och för sig så har vi inte hunnit med något direkt julbak. Men det känns inte så nödvändigt heller, huvudsaken är att vi är tillsammans. Oj! Vad präktigt det lät :) Men det är ju faktiskt sant.

Dagarna rusar som sagt iväg. Det har varit väldigt mycket blandade känslor de senaste dagarna, hopp, förtvivlan, oro, rädsla, lättnad och så har det varit... Men det finns ingen skönare känsla än när man får vetskap när man har gått i ovisshet.. Låter säkert kryptiskt men det är det inte.

Nu är det bara en vecka kvar sen är det JULAFTON! Herre gud vad tiden går fort (igen). Lillskruttan kommer fira julafton med oss dan före julafton och sen på självaste julafton åker hon till sin pappa. Det är ju det som är lite jobbigt med att ha växelboende.. men, men.. nyårsafton firar hon med oss :) Nyår blir i vanlig ordning firande hos vännerna. Mysig middag och lugnt och behagligt! Har vuxit ifrån det hetsiga nyårspartyt.. trivs bättre när det är lugnt och mysigt!

Nu dags att fortsätta röja och fixa lite...

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

Vänlighet och omtanke...

... har en tendens att missuppfattas, feltolkas, vändas till något det faktiskt inte är. Det är ju så att människor kan vara vänliga och omtänksamma helt utan orsak! I min verklighet så är det just så man ska vara - vänlig och omtänksam. Det är så jag vill att min omgivning ska vara och det är så jag vill vara mot min omgivning. Det är inte konstigare än så. Det behöver inte alltid finnas en baktanke bakom allting, går man omkring och tror det blir man faktiskt lätt tagen som lite smått paranoid. Livet är större än så och det finns så mycket att vara tacksam för. Så jag tänker fortsätta vara vänlig och omtänksam. Jag har alltid varit omtänksam och det är ingenting jag tänker sluta med.

Tänk att det kom snö iallafall! :) Härligt! Det hör ju liksom till, adventpyssel och julmusik på hög volym och SNÖ!! Hoppas nu att snön får ligga kvar över jul. Idag har vi varit i stan och handlat, jösses vad med folk det var! Så i morgon blir det adventmys och pulkaåkning för hela slanten! Barnen är superladdade för pulkaåkning (jag också om jag ska erkänna, är barnsligt förtjust i pulkaåkning).

Nu är det inte mycket mer energi kvar idag så det blir lite soffhäng och sen sängen. I morgon blir det full fart igen! :)

Fridens!

Snö på intågande...

... eller? Om man ska tro vädret så, tja, nog kommer det förhoppningsvis snö snart! Brukar inte längta efter snön men nu gör jag verkligen det! Är så trött på det här trista, gråa och disiga vädret. Hallå! Det är ju liksom första advent i helgen! Då hoppas jag verkligen att snön har kommit så vi får lite julkänsla då vi ska byta gardiner och baka lussebullar :) Sen måste vi även hinna med lite vanligt bullbak också, prinsessan fyller ju snart 7 år! Och då ska det vara vanliga bullar. Det är något vi varit noga med under hela hennes uppväxt, även om det är nära lucia så är det ju faktiskt hennes födelsedag och då SKA det vara riktiga bullar.

I helgen satt vi och tittade på resor... åhhh, vad mysigt! Vill verkligen åka! Det var inte farligt dyrt heller, runt 1000 lappen för 3 nätter i London inkl flyg. Helt överkomligt! Så förhoppningsvis så kommer vi iväg i slutet av januari... lovely! Ikväll ringde dock godingen och hade hittat en resa till Rom... så vem vet, London eller Rom. Ähh, det kvittar ju faktiskt. Men jag är ganska inställd på London.. hahahah.. så det blir nog London ;) Men man kan ju faktiskt vara romantisk i London också ;)

Annars har helgen varit lugn. En tur till Eckerö igår med vännerna. Riktigt trevligt! Dock var ju inte riktigt min mage inställd på mat och definitivt inte julmat! Så lite magknip fick jag på köpet. Men det var det värt. Hade förresten månadsvägningen i fredags, resultatet blev till belåtenhet, - 10kg på 4 veckor! Som ni säkert förstår var jag nöjd med det. Men nu är det dags att äta igen... suck.. det har faktiskt varit ganska bekvämt att köra med påsar. Men det är ju klart att det är ju trevligare för omgivningen om jag också äter när vi väl sitter vid middagsbordet. Och nu är ju snart julen här så det blir nog bra.

Nä, dags att hoppa i säng tror jag. Har varit supertrött hela kvällen men ändå inte hittat vägen till sängen... hmm.. men jag ska göra ett nytt försök nu.. tror jag :)

Fridens!

Plumpa kommentarer...

Lillskruttan är genomförkyld, ögonen rinner och är allmänt ur form. Konstaterade dock igår när jag skulle anmäla vård av barn på försäkringskassan att sist jag vabbade var faktiskt i början av mars! Så peppar, peppar, hon har verkligen fått vara frisk det här året :) Nu hoppas vi förstås att det är sista svängen för i år. Så det är ju faktiskt inte så mycket att gnälla över. I och för sig har hon ju varit hängig dagvis men det har ju löst sig med hjälp av vänner, mormor och kompdagar :) Så nu är det slut på sjukstuga för i år PUNKTUM!

Plumpa kommentarer finns det gott om! :) Men det är skönt att jag är definitivt inte ensam om dom. Känns skönt att jag inte behöver tänka mig för innan jag säger något, saker missuppfattas inte, jag kan faktiskt säga vad jag faktiskt tycker och ibland sägs dom lite tokigt :) Men jag blir inte straffad för det utan jag får en rak fråga direkt "hur menar du nu?!" ;) Det är ju inte lätt när man vill säga massor och den lilla hjärnan inte hinner med att rannsaka orden innan dom kommer ut hahahaha... men det bjuder ofta till ett skratt eller rent av ett asgarv! Men det bjuder jag på!

Fan vad jag mår bra!!
Vet inte riktigt varför jag känner som jag gör men känner en harmoni som jag inte känt på väldigt länge. Jag bara "är". Det är en skön känsla! Men lite oro i maggropen har jag, nu när det är dags att lämna "påsarnas värld" och kliva in i verkligheten igen. Men det ska nog gå bra, har verkligen bra stöttning den här gången. Känns faktiskt inte lika "läskigt" längre.. har nog intalat mig själv att DET KOMMER GÅ BRA! Och det är ju klart det gör! (positivt tänkande)

Läste igenom min blogg häromdagen, hahahaaa... det är verkligen både högt och lågt. Jag låter tankarna flöda fritt, skriver det som känns för dagen och hur min verklighet ser ut, just den dagen i den stunden. Men lite snurrigt blir det ju men det är nog lite så jag är också :)

Nu hoppas jag att lillskruttan kryar på sig snabbt, jag vill tillbaka till jobbet :) Sen är det ju en fördel om hon är frisk när hon åker till sin pappa på fredag i och med att hon har en liten lillebror där hemma som inte skulle må så bra av att bli genomförkyld. Själv ser jag fram emot en MYS-helg! Längtar! Sen på söndag så avrundas helgen med en liten kryssning med Eckerölinjen :) Ska bli trevligt!

Herre Gud vad tiden går fort! Snart första advent, skruttans födelsedag, lucia, jul och nyår. Sen börjar det om igen... Men under tiden tänker jag ha roligt, mysigt och det kommer säkert bli ett spännande år 2013.

Denna fick jag skickad till mig, är det konstigt att man blir glad? :)

 

Fridens!

 



Ibland känns det bara...

.. som att livet går som det ska. Det är en ganska härlig känsla, eller det är ju faktiskt fantastiskt! Att gå med en harmoni i kroppen och allt verkar flyta på som det ska. Inte mer och inte mindre... lagom liksom. Lagom, jag tycker att det är ett bra ord. Jag vet att det är många som irriterar sig på just orden "lagom". Men det gör inte jag, jag tycker om det. Och det är nog lite så mitt liv känns just nu.. lagom.. :) Hoppas att mitt liv håller sig så nu, är så trött på bergodalbanan.

Hade bestämt mig för att kratta löv, byta däck, byta rum etc idag men har inte gjort något vettigt alls! Ont i kroppen, trött, seg och allmänt ur form. Men det gör inget, det är ju en dag i morgon med. Och det är ju så, löven kommer bli krattade, däcken kommer bli bytta tids nog :) Så jag har tillbringat dagen i soffan mestadels. Tjejerna har lekt och fixat här hemma. Dom fixade middagen, duktiga tjejer! :) Jag vann dock disken.. hmm.. men först nu ska jag dricka kaffe och surfa runt lite :)

Blir inte mycket mer av detta idag, jag ska återgå till mitt "lagom" liv när mitt soffhäng är slut för idag!

Fridens!

Ett oväntat "besök"

Oj! Här har jag verkligen legat på latsidan när det gäller bloggandet! Skäms! Men det ska bli bättring. Det har hänt mycket under veckorna som gått, både roliga och tråkiga saker. Men jag har äntligen intalat mig själv (och jag tror nog på mig själv också) att vissa saker rår man inte över, det blir som det blir och då får det vara så. Man kan inte slåss för allt, man måste bara acceptera att vissa människor reagerar och väljer att göra saker på sitt sätt. Och inse att hur det än känns så är det okej.

Är inne i en liten svacka just nu gällande dieten. Men det är jag van vid, det går upp och ner men just nu känns det bläää... Men jag kämpar på, skam den som ger sig! :)

Vi var på bio i fredags och såg Hypnotisören. Blev lite besviken över filmen men det beror nog mycket på att jag verkligen gillar boken! Men annars var filmen helt ok. Sen avslutade vi kvällen med rödvin och en hel del diskussioner :) Ja, jag vet! Rödvin och diet går inte ihop! Aja bajaaa.. men va f-n, det var det värt :) Man är ju ruskigt lättpåverkad nu iallafall.

Tillbaka till rubriken, ett oväntat besök. Jag var på seans igår. Har aldrig tidigare varit på något liknande. Men det måste jag säga, det var verkligen fascinerande! Hade ju givetvis hoppats på att få kontakt med lillebror men så blev det inte. Förmodligen för att känslorna är så starka och att det nog inte vore bra att ta det i grupp. Nåväl.. när vi sitter där runt borde säger B plötsligt "det är en hund här". Det pirrade till i mig och mina tankar gick givetvis direkt till Neo. Men jag slog bort tanken med "så kan det ju inte vara". Efter en liten stund känner jag hur jag får en tyngd över fötterna och att något läggs mellan mina fötter... SHIT!! Det är Neo!! Min älskade Neo! Han låg alltid så över mina fötter och körde in huvudet... tårarna brände som eld i ögonen på mig samtidigt som jag var så lycklig!

Sen vände sig B plötsligt mot mig... "jag har ett meddelande till dig". Hjälp tänkte jag.. nu händer det! Men det var inte lillebror, det var en äldre kvinna. Ju mer B berättade ju mer förstod jag att det var min lilla gammelmormor. Jag fick några meddelanden som gick rakt in i hjärtat, det gick inte att ta fel på att det var hon. Lite skrämmande men samtidigt en underbar känsla. Det går nog inte att beskriva för någon som inte upplevt det själv men jag har iallafall bestämt mig för att det här var definitivt inte sista gången jag gick på seans.

När seansen var klar så fikade vi och pratade om det vi upplevt. Vi kom överens om att jag och mamma ska komma själva till B för en seans för bara oss. B sa även att jag har flera runt mig och jag är helt övertygad om att lillebror var närvarande. Men jag var helt enkelt inte mogen för att ta emot honom... inte än.

Så... summa av kardemumma seans är verkligen något jag rekommenderar er mina vänner! En väldigt annorlunda, spännande och helt fascinerande och känslosam upplevelse!

Fridens!

Vända negativt till positivt

Det är verkligen en konst att kunna vända negativt till positivt, jag har lyckats med det idag! Både gårdagen och dagen har varit tunga. Men under eftermiddagen sa jag högt till mig själv "tänk positivt". Och det fungerade! Först var det turen till bilprovningen, bilen gick igenom med blankt papper, jippi!! Men det måste ju ha varit min oemotståndliga charm som fick besiktningskillen att lämna blankt papper.. hahaha.. ja, så var det nog :) Sen hem och betala räkningar, huuu vad jag verkligen avskyr att betala räkningar. Men pengarna räckte till räkningarna och jag överlever den här månaden också :)

Ut i mörkret med grannen på en PW. Vi var riktigt duktiga och tog på oss reflexvästar och hade pannlampan i högsta hugg. Knäet och benet värkte som eld men det gick (återigen positivt tänkande).

Jag fortsätter med mina shakes, det går riktigt bra nu. Har nog kommit in i den "trallen" igen. Det går liksom lite på rutin nu. Men något jag har upptäckt är att det är väldigt lätt att "hoppa över" shakes.. hmm.. inte bra! Det får jag lägga ner lite mer krut på. Men annars så går det hela förvånadsvärt bra!

Jag känner mig ganska tillfreds överlag för dagen och det är så skönt!

I söndags fick jag träffa mina älskade småtroll! Underbart! Jag har saknat dom så sjukt mycket och det var så skönt att få krama och pussa på dom igen. Saknaden har definitivt varit ömsesidig, så det var ett underbart återseende! Nu har själen fått lite lugn och ro på det planet också.

Nu ska jag ta och slappa lite i soffan och sen ska jag sova GOTT!

Fridens!

Mental träning...

... är verkligen underbart! Har man inte provat det så rekommenderar jag det starkt! Jag trodde väl inte riktigt på det först men nu efter bara en vecka så är jag fast. Längtar tills jag får sätta igång igen :) I den mentala träningen ingår också mental avslappning... LOVE IT!
I veckan körde jag och dottern mental avslappning... hahahah.. efter 6 minuter så sneglade jag åt hennes håll och hon sov som en stock! ;)

Veckan har rullat på i en rasande fart. Det har faktiskt gått riktigt bra med shakes, promenader osv förutom att de shakes jag ätit i veckan smakar SKIT :( Riktigt trist, men veckan överlevde jag. Trodde inte att jag skulle kunna fortsätta med deras shakes men det hade kommit in nya smaker och till min stora glädje så var dom helt ok i smaken. Så nu kör jag på en vecka till. Jobbarkompisarna och jag har varit så duktiga på luncherna, jajemän, lunchpromenaderna har blivit av! Duktiga vi :) Resultatet av första veckan blev -2,5 kg vilket jag är helt nöjd med.

Äntligen har jourschemat lagts för december och januari... pust! Tusen tack till min älskade vän som satt fredagkväll.. hmm.. med mig och fick klart schemat. Nu är det iallafall klart och nu hoppas jag på inte alltför många ändringar :) Håller tummarna!

Idag har det varit underbart väder! Jag älskar hösten när det är dagar som idag. Jag åkte över till vännen för att ta en ridtur i det fina vädret men i och med att hon bara har en sadel så tyckte jag att hennes dotter kunde rida och jag gå. Sagt och gjort.. gick gjorde jag! Ut i skogen, över stubbar och sten, kalhyggen, snåriga stigar (vissa var definitivt inga stigar) med en bufflig "unghäst" i ryggen :) Men snacka om motion! Var helt slut när vi kom hem igen men det var en mysig tur.  Sen hem och mocka åt grannens hästar, det kändes som en väldigt liten ansträngning jämfört med förmiddagens tripp.. hahaha..

Så efter dagens tripp och ett varmt bad känner sig kroppen ganska så nöjd och trött. Men det är sådana dagar jag gärna har fler av :)

Var är snön? Hallstavik och Östhammar har snö men inte vi.. fast vänta nu.. det är ju faktiskt lika bra. Jag har sommardäck och ska besiktiga bilen på tisdag.. så ja, snön får gärna vänta med att komma tills efter det. Mina vinterdäck är slut, bör nog köpa nya men det vill inte min ekonomi riktigt gå med på just nu så det får helt enkelt vänta.

Rensade lite i dotterns rum och kläder, hittade lite av småtrollens kläder... attans vad jag saknar dom! Mina småhjärtan :)

Nä, nu ska jag köra lite mental träning tror jag :) Är så sjukt laddad för den här resan, för jag vet att det kommer bli så jävla bra!

Fridens!

Huka er...

... nu laddar kärringen om! :)
Har under en längre tid nu mått skit, inte haft någon motivation, energi, lust.. ja you name it! Men har nu bestämt mig och nu har jag fullt fokus på målet och resultatet! Yes! Känns helt rätt! Så den här hösten/vintern/våren ska ägnas åt MIG! Mental träning, fysiskt träning, mental näring och det kommer bli så jävla bra! Är supertaggad, vill inte leva mitt liv så här det vet jag till hundra procent, man har alltid ett val och jag har gjort mitt val nu.. det är nu eller aldrig som förändringen ska ske. Jag vet att många tycker att jag är knäpp som går in i det här igen (vad säger att jag ska lyckas denna gång liksom). Men det är mitt val, ingen annans. Den här gången så har jag ett bättre upplägg, får med mig mycket hjälp och coaching när det gäller den mentala biten, för det är ju faktiskt där jag brister.

Som ni säkert förstår så är det skit jobbigt att känna sig ful, fet och ha 0 energi, ingen motivation och framförallt ingen lust till någonting. Så nu har jag skrivit in mig på Xtravaganza och nu JÄVLAR! Känns nästan mer som en utmaning att det finns människor omkring mig som rynkar på näsa och "ja, ja.. nu är hon där igen". Det ger mig mer jävlaranamna och höjer motivationen ännu mer till att jag ska nå mitt mål och resultat! Så TACK! till er! :) Jag längtar efter att börja träna.. hmm.. hur sjukt låter inte det? Jag träna liksom.. hahaha men, men man vet aldrig hur det kommer se ut, vem vet jag kanske blir värsta träningsnarkomanen ;)

Har en stark morot i många saker när det gäller detta. Främst är min operation.. äntligen! Har velat göra den sååå länge men nu känns det inte så långt bort längre. Sen är det flera faktorer som spelar in, mycket av allt det negativa som hänt mig vänder jag nu till positivt istället! Använder det mer som "bränsle" nu :) Låter kanske lite banalt men det är faktiskt en fantastisk drivkraft för mig! Har satt upp målstolpen till sista april 2013. Med min otålighet så skulle jag helst vilja ha målstolpen till nyår men för att vara realistisk och värna om mig själv och att det här ska  bli ett resultat som håller så blir det sista april 2013. Det kommer bli en tuff kamp men vem ska vinna den? Jo, JAAAAG! :) Det jag sen får jobba på är hur mitt  liv ska se ut efter sista april.. det är ju faktiskt då den riktiga kampen börjar.. på riktigt. Men jag tror starkt på den mentala biten, det är något jag aldrig har provat förr och man vet ju inte förrän man har provat.

Jag kommer att skriva här om mina framsteg, snedsteg och motgångar. Det gör jag för att rensa mitt huvud och för att finna motivation när det blir tufft. Orkar ni inte läsa om det.. nähä.. ok, låt bli. Ingen tvingar er. Det är min blogg, mitt val, min stund att rensa och helt enkelt få bubbla ur mig det. MEN! Sen vet jag att jag har flera gulliga vänner som gärna läser och kommer att peppa mig hela vägen och ni är verkligen guld värda! Jag bubblar ur mig allt möjligt här och det kan ibland vara obegripligt, lätt att missförstå/misstolka det och ibland kanske jag skriver något som någon tar åt sig av.. tja, då kanske det är så men det kan faktiskt vara helt tvärtom! Ett tips är att fråga då istället för att ta förgivet att det handlar om dig och missuppfatta det. Trampar jag någon på tårna.. ups.. ja, då gör jag väl det ;) Men återigen, det är min blogg och min verklighet!

Helgen går i födelsedagstecknet.. 2 kalas idag ska avklaras. Ikväll ska vi till min guddotter som fyller år. Vi träffas tyvärr inte alltför ofta. Hennes mamma är även en av mina äldsta vänner och det är så roligt när vi väl träffas fast det inte blir så ofta. Sist var nog för ett halvår sen.. eller kanske lite längre sen.. Nåväl, det var länge sen och nu är det dags igen! Ska bli trevligt! :)

Så på måndag går jag in i "påsvärlden" igen :) Lite komiskt men jag känner nästan att jag längtar lite efter det :)

Fridens!

Så kan det gå!

Det blir ju sällan som man tänkt sig, det vet vi alla. Men det är så typiskt när man bestämt sig för något och ser fram emot det.. det är då det händer! Migrän helvetet!!

Jobbarveckan har flutit på väl, har gått ovanligt fort men det är ju faktiskt inte någon nackdel, då blir det ju helg fortare :) Fredagen överlevde jag tandläkarbesöket, fattar inte att jag fortfarande verkligen känner skräck för tandläkaren! Sover inte ordentligt flera nätter innan, går med en konstant panikångestkänsla i kroppen, försöker komma på alla tänkbara ursäkter varför jag INTE kan gå dit.. suck, blir trött på mig själv, jag vet ju att jag måste det förr eller senare iallafall. Men i fredags så gick jag dit och överlevde! :) Givetvis kände jag mig som att jag hade gått en rond i ringen men,men jag överlevde!

Sen hem snabbt och sen iväg till grannen på fredagsmysmiddag... Kräftor! :) Yummie! Trevligt, det känns som det var längesen vi satt ner och pratade. Sen fick jag sms:et och då tackade jag för mig och drog vidare till staden. Väl där blev det en mysig, trevlig, sen kväll/natt :) Efter att ha vaknat och ätit frukost så var det dags att bege mig hemåt igen, skulle ju ladda för överraskningsfesten! På väg hem så kom den... huvudvärken och givetvis följde illamåendet efter. Så det var hem, stoppa i mig migränmedicinen, sms:a att jag fick avböja festligheterna och sen var det bums i säng. Vaknade 5 timmar senare och kände mig som om jag blivit överkörd av en buss. Men huvudvärken började sakta men säkert blekna i allafall. Alltid något positivt!

Så det blev en lugn kväll. Ringde vännen och vi pratade och pratade och pratade :) Efter (vad jag tyckte var en stund) tittade jag på klockan och den visade 02.45!! hahahhah... vi skrattade åt det och enades om att så länge har man inte pratat i telefon sen den fasta hemtelefonen avskaffades :) Men det var verkligen trevlig och välbehövligt! Vi diskuterade allt möjligt, högt som lågt. Väldigt viktiga saker och även mindre viktiga saker. Rätade ut några frågetecken och satte knorr på vissa. Men det var skönt, är så glad att jag har vännen!

Söndagen har varit en riktig slödag! Har mått lite skumt efter migränanfallet, fortsatt ont i huvudet, lite illamående men mestadels var jag nog trött. Men man behöver såna dagar också då man bara tar sig tid att ladda batterierna. För det behövs!

I veckan är det många saker jag ska ta tag i. Ja, för nu ska jag göra det. Det får vara slut med att skjuta upp saker och ting på framtiden. Varför göra något i morgon som du kan göra idag liksom?! :)

Så trots att helgen inte blev som jag tänkt mig så blev det iallafall en bra helg när allt kommer omkring.

Dags att hoppa i säng, i morgon är det en ny vecka med nya möjligheter!

Fridens!

Långa helgen...

...avklarad. I fredags var jag och dottern på en heldag i Uppsala. Härligt! Det är inte så ofta vi tar en heldag bara hon och jag. Men nu hade vi ögonläkarbesök och då tog vi chansen! :) Det blev lite shopping, en tur till Vaksala kyrka och lunch. Ibland glömmer jag nästan bort hur gammal lillskruttan är, hon är så "mogen" i vissa diskussioner :) Vi pratade mycket om allt möjligt, det som vart, hur det kommer bli framtiden osv. Hennes syn på saker och ting. Vissa saker gjorde fruktansvärt ont i hjärtat av att höra hennes syn på, men vi pratade om det och sen var det bra. Vi hade en toppendag som avslutades hemma hos mamsen :)

Jag har kommit till beslut i vissa frågor! Japp! JAG HAR BESTÄMT MIG! :) Känns skönt att tagit beslutet efter att ha velat fram och tillbaka under en längre tid. Nu är det järnet som gäller höst-vinter-vår.. kommer bli en tuff tid men det kommer vara värt varenda minut! :)

Lördagen ägnades åt städning. Suck, vad det är tråkigt men det var välbehövligt och nu efteråt är det så skönt att det är gjort! Lördagkväll fick vi trevligt besök och sen sa det bara swisch... så var det söndag! Söndagen blev det en tur till klädbytardagarna, gjorde några små fynd. Träffade en kompis som jag alltid träffar på klädbytardagarna, vi skrattade åt det, känns som att det alltid är där vi träffas fast vi alltid säger att vi måste ses... Men det blir liksom aldrig av :( Får ta och skriva in det i kalendern och bara boka ett datum och hålla fast vid det. Det är nog enda sättet att fixa ihop en date :)

Jag ska nog ta och skriva in mig på en kurs, "hur du lär dig att ta en komplimang". Tänk att jag har så svårt för att ta en komplimang.. ska det vara så svårt? Det räcker ju faktiskt med att bara säga "tack" :) Nejdå, det ska bortförklaras och nonchaleras :) Kanske också ska bli ett beslut inför kommande år, lära mig ta en komplimang och glädjas av den! :)

Och beträffande det där andra.. tja.. jo, det finns med vid sidan lite. Jag är definitivt inte redo för något just nu så det får hålla sig på sidan ett bra tag framöver. :) Men man ska ju aldrig säga aldrig, man vet ju aldrig hur framtiden blir ;)

Fridens!

Jädrans...

...vad det ska regna hela tiden! Det är ju nästan eller ja, jo, jag längtar efter snön! För min del får det gärna komma 1 meter snö nu och sen kan det hålla sig runt -10 grader. Sen i slutet av februari så kan det få bli vår... härlig känsla! Skulle ju verkligen behöva lite solsken, hmm, en utlandsresa kanske?! :)

Kom på nu att det är ju oktober, Rimbo marknad. Jädrans, det hade jag totalt glömt bort. Brukar alltid åka på den marknaden men inte i år.. det glömdes totalt bort! Nåväl, det kommer ju en ny nästa år.

Jag tror att det är dags att städa upp lite. Ja, faktiskt städa upp lite här och där. Har saker och ting som finns lite här och där och när jag ser dom påminns jag om saker som jag definitivt inte behöver bli påmind om just nu. Så.. lika bra att städa undan, inte slänga, absolut inte! Här slängs ingenting.. men det kan få förvaras undanstoppat ett tag så kan det plockas fram igen när man orkar och vill minnas. Så det blir ett litet projekt att ta tag i.

Blev uppringd idag av vännen med stort V. Härliga underbara vännen! Det var längesen jag skrattade så mycket. Han är nog den som känner mig bäst, innerst inne. Han vet alla mina "mörka hemligheter" och han ser mig för den jag faktiskt är, även under fasaden. För det är nog så... min fasad har börjat stegra upp sig igen. Suck! Var verkligen så glad att jag inte längre var den iskalla bitchen, att jag öppnat mitt hjärta igen... men nu känner jag sakta men säkert att fasaden börjar resa sig igen. Det är på något sätt lättare att ha den, då känns det som att allting rinner av och jag släpper inte in någon rakt in i hjärtat. Nåväl, jag och vännen pratade länge, han har förstått att allting inte är helt ok. Men efter många positiva ord, lite pepptalk och gulliga ord från honom så mår jag mycket bättre!!

Nu när jag ändå är inne på vänner så har jag ju faktiskt en vän till som betyder oerhört mycket (alla mina vänner betyder mycket i och för sig). Den vännen som jag har haft på betryggande avstånd men som ändå funnits där.. Är så glad att jag fått en annan "syn" nu och verkligen kan känna vänskap mot den underbara människa hon är.

I morgon är det ledig dag! Jag och dottern ska in och göra staden osäker eller iallafall akademiska sjukhuset :) Sen blir det en tur till mams och en tur till kyrkan. I morgon är det ju 5 oktober, P´s begravningsdag. Usch, ingen härlig dag att minnas. Men vi har gjort det till en liten tradition att åka till kyrkans minneslund den 5 oktober och varje år vi är där så känns det som att lillebror är där med oss. En märklig känsla men jag tror faktiskt att vi möts där varje år. Det är något som jag aldrig kommer sluta med, det är något som känns rätt att göra och det känns som att vi "ses" om det så bara är för en kort stund.

Hur helgen kommer se ut, tja, det vet man ju inte förrän efteråt! ;) Men jag har en känsla att den kommer bli toppen! Har ju ett trevligt "möte" att se fram emot... :)

Fridens!

En spark i arslet...

.. är det hög tid att ge mig själv NU! Efter flera veckor med hjärtesorg, "tycka synd om mig själv" syndromet, ilska, maktlöshet, tomhet... ja, You name it! Så är det nu dags för den där sparken! Det är dags att resa sig, skaka på sig och utbrista "fan vad jag e bra!" Om man säger det högt till sig själv ett par gånger i följd... ja, då är det ju så, det måste det ju vara! :)

Har bestämt mig att ta tag i mig själv och mitt liv nu en gång för alla! Känns jävligt skönt faktiskt. Jag vill verkligen hitta tillbaka till den där glada, positiva, spontana tjejen med glimten i ögat.. jag saknar henne! Det är några frågetecken som behövs rätas ut, ta några bestämda kliv framåt och sen så.. jävlar! :)

Sen ser jag ju fram emot trevligheter framöver och jag hoppas att det blir många sådana framöver! The show must go on :)

Avslutningsvis en låt som jag har så sjukt mycket roliga, härliga minnen till. Den får mig att bli glad! ;)

Fridens!

Drömmar

Drömmar kan vara helt fantastiska! Drömmar kan vara så att man aldrig vill att dom ska ta slut... eller.. så vill man aldrig drömma dom igen! Det sägs ju att om man berättar vad man drömt så drömmer man inte det igen, det är inte sant, det har jag provat! Det sägs även att om man drömmer samma dröm 3 nätter i rad så kommer det att slå in, det stämmer inte heller. Sanndrömmar.. hmm.. finns dom? Kanske, men man vet ju faktiskt inte om det är en sanndröm förrän det faktiskt händer. Så vad är meningen med sanndrömmar egentligen? Ja, jag vet... övertänkaren kopplades på igen :)

Helgen har passerat och i morgon är det måndag igen. Har iallafall lyckats få mitt hår färgat äntligen! Har fått husvagnen på vinterförvar. Phu.. 2 saker avklarade iallafall!

Annars har det varit mycket tankar i helgen. Det har även smittat av sig på nätterna, i drömmarna. Som sagt tidigare är jag ganska vilsen just nu. Känner inte riktigt igen mig själv. Det har varit mycket känslor, tankar om hopp, förtvivlan och framtiden. Ja, framtiden.. man vet aldrig hur det kommer bli. Kanske är lika bra att inte veta hur framtiden kommer att se ut. Vore kanske ganska tråkigt, att veta allt som kommer runt hörnet...

Man gör olika val i livet så är det. En del är väldigt bra val, en del mindre bra. Men det är ens egna val, det är inte någon annan som väljer åt dig. Sen finns det alltid faktorer som spelar in, men valet är till sist ditt. Men det är inte lätt att ta beslut jämt. Ibland måste det grubblas, snurras och drömmas osv. Kalla mig gärna övertänkare men sån är jag! :)

En lärare sa en gång till mig, det finns inga måsten. Joho, svarade jag. Nej - det finns inga måsten MEN det blir konsekvenser av ditt handlande svarade läraren. Hmm.. det har jag tänkt på och det är ju faktiskt sant. Det finns inga måsten, man har alltid ett val. Tex om jag säger jag måste gå och jobba i morgon - nä, det måste inte jag men jag får ta konsekvensen av att inte göra det tex förlorad inkomst, ogiltig frånvaro. Men valet är ändå fritt! :)

Så jag har bestämt att jag ska lägga alla "måste göra" saker åt sidan ett tag. Jag tittar på konsekvenserna och sen bestämmer jag mig för om jag "måste" göra det eller inte, smart va?! :)

En del händelser i helgen har iallafall fått mig att bli lite lugnare och mer rofylld i sinnet :) Sånt är bra!


Fridens!

Jösses...

... vilka dagar!
Tisdagmorgon vaknade jag och såg verkligen fram emot 2 planeringsdagar på Wiks slott. Underbara Wiks slott, underbar miljö och god mat, 2 dagar med kollegorna där vi verkligen hinner prata och umgås!

Hoppade i bilen och iväg.. hmm.. bromsarna, just ja. Har varit dags att byta bromsarna på min bil i ja, typ flera, flera och flera veckor. Men det har inte blivit gjort. Nu tyckte ju min lilla bil att det inte var roligt längre. Den mer eller mindre skrek åt mig att "jag vill till verkstaden, jag tänker inte åka till Wik!" Ups! Vad gör jag nu då? Shit, jag vågade helt enkelt inte ta bilen ända ut till Wik. Ok, ringde pappa och fick låna hans bil. Great, men vad skulle jag göra med min bil? In till bilverkstaden (var ganska nervös under bilfärden då bilen protesterade ganska rejält). Satte på mitt bästa, sötaste, bedjande leende och javisst! Han tog in bilen! Skönt, nu var lilla bilen på verkstad. Tog pappas bil och styrde iväg mot Wik. Kollegorna skulle jag möta upp längst vägen.. hmm.. eller hur var det nu?! Ha haha, efter att jag trott att jag tappat bort dom stannade jag vid vägkanten och ringde. Svaret blev "vi svängde in mot Hammarskog" Mähhhh... varför gjorde ni det?! Öhhh, skulle vi inte det? Nej!! absolut inte.. Ok, efter lite tricks så kom vi iallafall fram till Wik. Där serverades det frukost och efter frukosten var det ju givetvis kaffe och ciggarett på slottstrappen. Det var då det hände..

Det som inte får hända! En kollega kom ut och gick ner för trappen. Väl nere trampade hon snett på kullerstenarna och ramlade. Ett vrål skar genom luften... Sen såg vi foten... hennes vänsterfot var vriden åt helt fel håll!! Herre jävlar! Hon har brutit foten. Ett tumult utspelades, som tur var så hade vi ju ett helt gäng med doktorer med oss. Ambulans tillkallades, kollegan pumpades full med morfin, fick en hästdos så hon slocknade ett litet tag så att ambulanskillarna kunde dra foten i rätt läge. Sen så bar det av mot akademiska. Lite spännande var det ju att få åka ambulans, många knappar har dom i förarhytten :) Trevliga ambulanskillar som tog väl hand om oss. Så tisdagen tillbringades på ortopeden. Men det gick som på räls! Allt klaffade, röntgen, tillbaka till akuten, upp på röntgen igen, tillbaka till akuten. Det var som vi hade befarat, benbrott som behövde operation.  Efter att kollegan fått plats på avdelning och hennes anhöriga var på väg blev jag hämtad av ytterligare kollega för att fortsätta kvällen ute på Wik. Kände mig ganska mosig och "slut" efter dagen så kvällen blev inte så festlig.. tidigt i säng.

Idag har vi fått lite mer information om psykiatrins hus som vi snart kommer flytta till. Kommer bli kanonbra! Härligt med ett helt nytt hus! Men det är mycket som måste klaffa och många saker som måste ordnas för en säker flytt. Men spännande är det :)

Efter avslut på Wik så var det dags att åka och hämta lilla bilen. Suck... en väldigt dyr historia men jag är fullt medveten om att jag får skylla mig själv. Bromsarna skulle ha bytts för lääängesen! Men nu fick jag bita i det sura äpplet och glatt betala... så den här månaden blir det inte så många "utsvävningar". Hade ju underlättat om jag fått tillbaka mina pengar som jag lånat ut men, men, de får jag nog bara släppa. Sätta dom på det sk "blåstkontot". Men det är som det är.

Sen blev det en tur upp till akademiska igen. Den här gången för att hälsa på mams. Känns jobbigt att se henne i sjukhussäng. Men ändå känns det bra också, nu får hon ordentlig hjälp och nu får det ta den tid det tar tills hon blir bra.

Blev idag varse om att fler än jag har samma uppfattning om vissa saker. Känns bra att veta att jag inte är ensam i vissa kapitel, det är nog inte jag som är helt dum i huvudet. Det lättar sinnesstämningen lite faktiskt :) När man minst anar det så ljusnar saker och ting...

Kvällen har tillbringats uppkrupen i soffan med lilltrollet, mys! Men nu är det dags att säga godnatt tror jag, har som sagt varit många omtumlande händelser både på gott och ont under dessa dagar.

Fridens!

Den här låten går väldigt ofta här hemma...

Kort och gott...

... har helgen varit riktigt trevlig. Fredagen var mest en mysig hemmakväll med lilltrollet och i lördags så var det ett kärt återseende med goda vänner! Vet inte vem som tyckte det var mysigast, jag eller lilltrollet. :) Men det blev mycket prat, vi har ju inte setts på evigheter! Eller nää, inte evigheter men det känns nästan så. Det är så skönt med sådana vänner, det spelar inte någon roll att det går en lång tid mellan träffarna för när man väl ses så är allt som "vanligt" iallafall. Är så glad att vi fick "till" en helg som vi båda kunde iallafall.

I morgon bär det av på planeringsdagar med jobbet, ska bli roligt. Ett litet break i vardagen, det behöver vi nog alla. Får se om vi hittar några spöken på kvällskvisten.. hehheheh..

Jag har tyvärr fått tillbaka min glömska. Hmm.. det är inte bra! Glömmer saker stup i kvarten, minns inte varför jag skulle göra vissa saker osv... det är nog dags att dra i handbromsen lite nu ;)

Efter en veckas oro så har nu min mams blivit inlagd på sjukhuset. Känns faktiskt skönt, nu hittar dom förhoppningsvis vad det är för fel. Hade inte känts bra att åka iväg på planeringsdagar med vetskapen att hon är hemma och mår riktigt dåligt. Nu kan det ju bara bli bättre! Syrgas och dropp är grejer det! Var och hälsade på henne idag och hon såg inte så mycket piggare ut men hon kände sig lite bättre iallafall, vilket är skönt!

Nä, nu är det polkagrisglass beställd så jag lär ju gå ut i köket och fixa lite! :)

Fridens!

Kloka beslut...

... måste vara väl "klartänkta" :) Det jag menar med det är ju att innan man fattar ett beslut, som kommer att påverka ens liv för en lång tid framöver måste vara riktigt genomtänkta och allt måste kännas rätt. Då jag är en riktig "övertänkare" så vänder jag ut och in på beslut mååånga gånger! Har länge känt att lusten, suget har funnits där... MEN! Beslutet är inte lätt att fatta, eller jo, egentligen är det ju det men det blir konsekvenser av  beslutet både bra och dåligt, frågan är vad som överväger mest. Just nu så känns det som att "bra-sidan" håller på att vinna :)

Nu undrar ni ju säkert vad jag babblar om! :) Tror att jag kanske har hittat den med stort H! Men har jag tiden, ekonomin och allt som krävs för att det ska funka? Det är det som ställer till det. Tiden, jo, den har jag nu. Ekonomin? Jodå, det skulle funka. Visserligen blir jag mer bunden men vad gör det? Hur mycket utsvävningar gör jag? Får ta en diskussion med mina vänner och se om vi kan hjälpas åt så går det nog. Pratade med lilltrollet om det, hennes svar kom direkt... JAAAA!!! Hahahah, hade i och för sig inte förväntat mig ett annat svar från henne :)
Så jag får ta och lyfta telefonen och ringa och åka och hälsa på HÄSTEN med förhoppningsvis stort H! Sen får vi se, kanske blir jag hästägare igen :) Känns som en väldigt bra ide just nu, jag skulle verkligen behöva den avkopplingen, harmonin och enorma lycka som hästägarbiten ger mig... men det finns mycket som behöver klaffa förståss. Återkommer om hur det blir, men sugen är jag!

I torsdag så blev jag "meddragen" av mina kära vänner till Grönan, Takida stod på scen. Åhh, vad jag är glad att jag blev "medsliten" på detta! Hade en superkväll med många skratt, tårar och underbar musik! Åkte tom karusell! Man blir som barn på nytt när man kommer upp i en karusell, det bubblar i magen, pirrar i kroppen och man har den där iiiihhhhiii känslan!
Stockholm är verkligen underbart när solen skinner vilket den gjorde i torsdags!

Det har varit en tuff vecka... på många plan. Något jag trodde och hoppades på så starkt visade sig inte alls vara det jag hoppats och trott på. Saker och ting ses på olika sätt och vis olika, det är så. Det finns alltid minst två sätt att se saker. Har varit otroligt ledsen, knäckt och har pendlat mellan hopp och förtvivlan. Men nu är det som det är, ibland måste man bara se det som det är och släppa taget. Nu gäller det att blicka framåt och se sånt som jag faktiskt kan göra något åt i mitt liv.

Fridens!

Att vara stark

Att vara stark är

att se livet som det är

att acceptera dess kraft

och ta del av det

att falla till botten,

slå sig hårt och komma igen.

Att vara stark är

att våga hoppas

när ens tro är som svagast.

Att vara stark är

att se ett ljus i mörkret

och alltid kämpa för att nå dit.

Lite ordning...

... får det ju faktiskt vara. Sagt och gjort jag tog mig en sväng med dammsugaren här hemma, det var välbehövligt. Plockat undan, fixat, städat, tvättat.. phu.. men nu är det gjort. Det går faktiskt ganska fort när man väl tar tag i det även om det känns som att allt går i slowmotion för dagen.

Fick en impuls idag (efter att i veckor slitit med att försöka borsta ut mitt hår) att jag vill och behöver klippa mig. Och såsom jag är ska det inte planeras utan får jag för mig att klippa mig så, ja, då ska det ske NU. Tur för mig att jag har en vän som jobbar som frisör och hon hade en lucka ikväll! Så nu är jag nyklippt och kan borsta håret utan att det tar tvärstopp. Skönt!

Hade vänner på fika, diskussioner om hur humöret kan svänga upp och ner. Men det tillhör väl livet? Nja, till viss del kan jag hålla med om det men det kan ju få vara lite mer rättvist. Vissa drabbas skithårt och vissa verkar gå genom livet med ett leende. Konstigt, vissa stackare verkar drabbas av all skit och vissa får åka gräddfil. Hmm, men såna diskussioner brukar vi ha, både högt och lågt.

Men som en lite underbar filur en gång sa; "allting blir bra, det tar bara lite olika lång tid". Så är det nog, jag hoppas det iallafall, för i den här känslan vill jag inte stanna särskilt länge.

Nu får det bli soffläge och kika lite på "Danspalatset Playa del Sol" så jag kanske får skratta lite.

Fridens!

Livet...

... är inte lätt emellanåt. Är inne i en rejäl svacka och känner att det bara en en spiral som pekar neråt just nu. Olika omständigheter har gjort att jag fått en rejäl "törn" och är nog ganska svajig för tillfället. Men tackar gudarna för mina vänner! Som alltid finns där och kommer med uppmuntrande ord och roliga påhitt. Och jag vet att jag absolut inte är världens roligaste just nu.. trögare än trögast! Men ändå finns ni, alltid!

Torsdagskvällen kommer bli en kväll att minnas tack vare mina underbara vänner!

Tänder ett ljus och minns...

Minns alla fina, roliga och tokiga minnen av dig. Otroligt vad tiden går fort, det har gått 6 år. Det sägs att tiden läker alla sår, det är inte sant. Smärtan och saknaden finns fortfarande kvar och kommer alltid att göra så. Men de underbara minnen jag har blir ljusare och vinner lite mer och mer över smärtan.

 

Så ofta går jag här och tänker på

min tid med dig och vad jag hade då

Hur kan den evighet vi levde i

så fort få gå förbi

Jag känner ännu värmen

från Din hand och minns

de blickar som vi gav varann

Du var för mig den som jag trodde på

En vän jag älskar så

 

 

Du fattas min lillebror... idag, i morgon och alla andra dagar!

 

 

 

 

 



Ryggskott...

..igen! Hade ryggskott i våras, det var en mardröm!! Hade känning av ryggen igår men inte så farligt. Men igår kväll hände det, det som inte får hända! Böjde mig ner, sen när jag rätade ut ryggen igen.. Bang! Nej, nej, nej.. inte nu igen! Men jo, visst smärtan kom som ett brev på posten. Men till min lättnad inte alls lika intensiv och fruktansvärd som i våras. Men nu blir det till att stoppa i sig värktabletter igen och hoppas på att det går över fort! Vägrar gå igenom samma skit som jag gjorde i våras. Att mina nära och kära ens stod ut med mig då är helt otroligt! Gnällig kärring... ;)

Men just nu känns det ganska ok, det gör ont men det är inte outhärdligt. Skönt. Håller tummarna för att det går över fort bara.

Pratade med syster yster vännen idag. Hon har det tufft. Känns så otroligt jobbigt med maktlösheten. Ni vet den man känner när någon i din närhet mår dåligt, man vill hjälpa till men kan inte göra något. Bara finnas där, alltid! Maktlösheten är för jävlig! Skulle så gärna vilja ta fram trollspöt och "swisch" så är allt ordnat, allt är bra och inga bekymmer.. men så lätt är det ju inte, tyvärr. Ska livet verkligen vara som en bergodalbana? Jämt? Nja, lite upp och ner ska det väl gå men inte hela tiden? inte undra på att man blir åksjuk! Just när man tror att "lugnet" lagt sig så stormar det till igen... gäller att vara beredd för det går fort emellanåt! Har faktiskt tänkt på det, vissa verkar leva ett lugnt och behagligt liv.. det mesta går som det ska och de lyckas bra i livet. Medans andra däremot får utstå helvete, på helvete och åter helvete! Var är rättvisan i det? Visst, det som inte dödar gör dig starkare. Men! Hur mycket ska vissa personer behöva ta? Kan väl vara lite mer spridning på det. Det sägs att man kommer ur sitt helvete starkare och att det alltid kommer något gott ur det.. nja, vet inte riktigt om jag tror på det men jag hoppas verkligen det.

Jag vet var jag har mina vänner och mina vänner betyder oerhört mycket för mig. Vet vilka som står vid min sida när det stormar som mest och dom vet att jag står beredd bredvid dom när stormen river i deras liv!

 

Thats what friends are for!

1 september

 

Tiden går fort men minnet av de som vi saknar finns alltid kvar. Idag är en sån dag, jag vet att det är många med mig som saknar ju den här personen som mina tankar går till idag! Så... var du än är så hoppas jag att du har det bra!

Övertänkare...

Jag har ju som sagt blivit kallade att vara en sk övertänkare. Det stämmer nog ganska bra. Vet nog ingen som är så "velig" när det gäller att komma till att fatta beslut. I vissa lägen, ja, inga problem. Men i stort ska jag alltid överlägga, tänk om, ifall att... bla, bla, bla.. ÅHHH! Ska det vara så svårt att bestämma sig, antingen eller inte? Tydligt i mitt fall. Jag vill alltid se saker från alla synfält. Om jag gör så, då kan det bli så.. om jag gör si, då kan det bli.. Så håller jag på fram och tillbaka. Tröttsamt? Ja, emellanåt kan jag bli rätt trött på mig själv att jag alltid ska vrida saker ut och in om och om igen. Varför inte bara bestämma sig och hoppa rakt in? Nä... inte jag inte.

Nu är den stora frågan bilbyte. Jag älskar min lilla bil, den är billig i drift och försäkring. Tuffar och går i alla väder meeeen... Skulle ju samtidigt behöva en lite större bil, tryggare bil (ur tex krocksynpunkt) och ffa så vill jag ha dragkrok! Underlättare så mycket. Sen ska man ju hitta "drömbilen" helst hahahha. Det känns lite som att köpa grisen i säcken, man vet vad man har men man vet aldrig vad man får. Hmm, så är det ju med allt egentligen. Man saknar inte kossan förrän båset är tomt var det en klok person som sa. Det stämmer!

Är nog ganska splittrad i min lilla hjärna överlag för dagen. Det är många tankar, känslor mm som snurrar runt, runt, runt. Ju mer som kommer in, desto mindre kommer ut. Måste nog ta mig en funderare över mitt liv - min verklighet. I stort.

Men något jag har levt efter i många år är att säger (eller rättare sagt) skriker hjärtat JAAA! Så ta beslutet och hoppa! :)

Nåväl, dags att ta tag i dagen. Bilstädning står på schemat :)

Fridens!

Jag blogga? Ja, varför inte!

Frågan om jag ska blogga eller inte har jag ställt mig i flera dagar. Har läst många, helt fantastiska bloggar. Jag kan ju inte skriva en sån blogg... nää, bloggvärlden är nog inget för mig. Frågan som jag skulle ha ställt mig var väl kanske vad jag vill få ut av en blogg. Jag har ju massor med tankar, känslor och funderingar som snurrar runt i mitt huvud.. ständigt! Som en vän sa till mig, sluta vara en sån "övertänkare"! Det är nog sant, jag är nog lite av en "övertänkare" på både gott och ont.

Satt häromdagen och läste i mina gamla dagböcker. Många skratt, tårar och aha upplevelser uppkom. Det känns lite passerat med de gamla traditionella dagböckerna så nu provar jag blogg. Men det kommer nog även fortsättningsvis vara snurrigt, grubbligt och lite förvirrat emellanåt.. sån är jag :) Men i många sammanhang kan jag vara otroligt korrekt, samlad och alltid ha svar på tal men när det kommer till mig själv, min inre värld, mina tankar.. tja, då är det svårare.

Jag startade faktiskt en blogg redan igår, hade sparat dokumentet, fixat bloggen och ja.. nu så! NÄÄÄ!! Allt försvann ut i cyberrymden!! Gahhh! Halvt hysteriskt utbrott! Efter tips och goda råd, tog jag ett djupt andetag och tänkte "det kan ju helt enkelt inte vara borta". Men jo visst kunde det! Så efter en fundering så... ja, nu sitter jag här igen och ska se om detta går vägen den här gången, gör det inte det så är det helt enkelt inte meningen att jag ska blogga!

Återstår alltså att se...